onsdag 2 maj 2007

Och så gick den lyckligheten sönder

Nu spräcker jag denna lyckliga atmosvär som varade här i bloggen. Så här länge kunde jag hålla uppe den lyckligheten. Ganska bra gick det men nu får det gå, jag behöver skriva och här är det bra att skriva.

Människor ändras alltid, men dumma jag hoppas ju att allt och alla skall vara sådana som de är förevigt så att det inte behöver komma situationer då man funderar "vänta nu någonting har hänt" och "varför känns någonting fel?" och "varför tar hon inte min hand?"
Såna jobbiga situationer klarar jag verkligen inte av. Det blir för jobbigt och jag får panik. Och det är det som har hänt. Tror jag åtminstone. Det känns så och det skrämmer livet ur mig för tillfället.

Tårar som rinner och förstör ens glada yttre fasad. Visst kan man alltid försöka.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Har man en blogg som man inte ens kan skriva ärligheter i så är det inte en bra blogg. & du är bland de ärligaste jag vet & det är en bra blogg. så det var bra att du var uppriktig. även om man är lycklig så kan man inte vara så alltid. det gör ingenting, heller. det är ingen som kommer bli besviken på dig. "jag är bara mänsklig" var det någon som sa & jag tror hon har rätt.

människor förändras alltid.
alltid alltid.
det är synd.
<3

men det är inte alltid värt att gråta för. ta djupa andetag, drick te. man måste inte alltid klara allting.

<3

raring, du är så otroligt fin. jag vill bara säga det igen, även om jag må upprepa mig. &jag vet att du har det jobbigt men jag vet också att du kan vara lycklig samtidigt och DET om någor är något att se upp till.

ÄGD. :''D

//IDA.

Anonym sa...

Den personen som sade det måste vara en väldigt smart människa. ;)

Jag vet och det var därför jag bestämde mig för att kasta iväg allt det där med att bara skriva lyckligheter.
Jag vill fortsätta vara ärlig.

Du är underbar, Ida.

Kärlek åt dej.

<3